sunday 22.48

frånvaron.

thursday 22.29

förtränger mitt eget liv för att göra plats för andras
för att tysta rösterna i mitt huvud.
sugs upp i andra människors historia och snärjer in mig i deras berättelser.
är inte intresserad av min egen längre
den säger mig inget. har inget i verkligheten att göra.

så jag begraver mig helt i livsöden som inte angår mig
lindar in min smärta i andras ord.

sunday 22.12

man måste bära sin sorg i armarna
man måste härma dom som orkar
dom som fortsätter ändå

man måste bära en rymd på axlarna.

jag hade glömt hur söndagskvällar kändes för jag lever i en låtsasvärld.

monday 11.28

lever i imperfekt.

sommaren blev höst, hösten blev vinter. snart kommer våren igen, och smärtan.

vi har varit här förut.

kretsloppet. metamorfos.

sunday 23.24

smärtan som pulserar i ådrorna. det är den som bygger mig. pressar samman mina lungor. rusar i blodet. o ensamhet, du förrädare. jag längtar bort från mitt hjärta.

jag önskar bara att livet inte tog allt. en sekund från att falla sönder, hela jävla tiden. den där sekunden är livsviktig nu. den är allt jag har.