sunday 22.48

frånvaron.

thursday 22.29

förtränger mitt eget liv för att göra plats för andras
för att tysta rösterna i mitt huvud.
sugs upp i andra människors historia och snärjer in mig i deras berättelser.
är inte intresserad av min egen längre
den säger mig inget. har inget i verkligheten att göra.

så jag begraver mig helt i livsöden som inte angår mig
lindar in min smärta i andras ord.

sunday 22.12

man måste bära sin sorg i armarna
man måste härma dom som orkar
dom som fortsätter ändå

man måste bära en rymd på axlarna.

jag hade glömt hur söndagskvällar kändes för jag lever i en låtsasvärld.

monday 11.28

lever i imperfekt.

sommaren blev höst, hösten blev vinter. snart kommer våren igen, och smärtan.

vi har varit här förut.

kretsloppet. metamorfos.

sunday 23.24

smärtan som pulserar i ådrorna. det är den som bygger mig. pressar samman mina lungor. rusar i blodet. o ensamhet, du förrädare. jag längtar bort från mitt hjärta.

jag önskar bara att livet inte tog allt. en sekund från att falla sönder, hela jävla tiden. den där sekunden är livsviktig nu. den är allt jag har.

the war is over

det blir ingen summering av detta år. tvåtusenelva har slagit mig blodig. karvat ur mitt hjärta och min själ. det får räcka så. jag gör aldrig om det, inte så här. inget att vänta, inget att hämta. happy xmas the war is over.

friday 21.31

det regnar ute men jag brinner.

det är som att gå över glasskärvor och undra varför det gör ont.

gnistrande stjärnor i vinternatten.

från hundratals mils avstånd vet man inte om de verkligen finns där eller redan är döda och borta.

du är hundratals mil borta.

och jag brinner som en stjärna.

tuesday 22.56

fuck with me and i'll fuck with you

isn't that what we're supposed to do

kick me down and i'll kick you too

isn't that what we're supposed to do

i've been swimming in the dirty water

i've been swimming where the fish won't go.

monday 16.16

vi är underdogs. känslan av att slå underifrån.

and it's/be in black/be in black/be in black

ta mig till ödemarken och evigheten.

saturday 23.21

livsillusioner.

inbillar mig alltid att allt det bästa inte hänt än.

väntar å väntar. låt det komma låt det komma.

kan ej falla mer nu. det måste få ett stopp.

står där isen är som tunnast. kampen om bära vs brista.

friday 15.07

är så jävla trött på att leva på gränsen.

att falla isär.

det går för fort. finns ingen chans att hämta andan.

kan inte skilja på något längre.

och världen runtom snurrar och jag kan inte stoppa den.

monday 21:48

den ändlösa processen av vårdagar som kommer och går.

gränslandet mellan natt och dag bleknar

och stjärnorna gömmer sig under huden.

rytmiska hjärtslag i mörkret,

runtomkring håller livet andan.

(vet att jag borde släppa in det

men gör allt för att hålla det på avstånd.)

hjärtat i ena handen, portföljen i den andra.

tiden rusar, och jag ikapp med den.

under the april skies

and the world comes tumbling down

hand in hand in a violent life

making love on the edge of a knife

saturday 21.16

den jävla kampen.

upproret.

och alla svordomar som numera fyller mina texter och tankar.

det är så mycket som gör mig arg nu för tiden:

folk som bah men sänk skatterna för vadå man måste ju få bli rik om man vill det och vadå jag kan väl inte rå för att det finns dom som inte vill, å dom får väl bo på gatan dårå det är inte mitt problem någon annans det är alltid någon annans fel.

och folk som bah men va inte så jävla bitter problematisera inte verkligheten nu har vi kommit så långt och vadå fattigdom och vadå patriarkat du får skylla dig själv kvinna hora man får väl sköta sig själv vad har du med mig att göra bara klättra i maktens stora trappa det är väl inte mitt problem om några mindre begåvade och eller svagsinta ramlar av och tappar fotfästet på vägen sköt dig själv du är inte mitt jävla problem.

får liksom mental break-down av brist på själ och hjärta i min omgivning.

lever i en så verklighetsfrämmande värld. liksom tror och hoppas att människor bryr sig ur ett större perspektiv. skäms över att jag är naiv. avskyr individualismen och det faktum att jag i högsta grad är en del av den.

den förlorade generationen.

vems jävla problem är det egentligen?